En intressant dagsutflykt från Barcelona

Fortsättning från inlägg i Saxdalen blogg. För att läsa början av inlägget i Saxdalen blogg: klicka här. Nu är vi på den mer internationella bloggen Olas blogg och ska börja med att orientera oss lite i geografin och historien.

Var är vi geografiskt sett? Jo, landet är Spanien som är indelat i 17 självstyrande regioner. Vi är i regionen Katalonien, en triangel högst upp till höger på Spaniens karta. Ytan är något större än Dalarna, med en befolkning på 7,5 miljoner katalaner. Ännu mer exakt är vi i den lilla staden Sant Sadurní d'Anoia.
 

Sant Sadurní d'Anoia, den lilla staden som är Spaniens och Kataloniens
Cava-centrum, i övre vänstra hörnet av den här kartan.
 Fyra mil österut vid Medelhavet regionen Kataloniens huvudstad Barcelona. Nästan rakt söder om Sant Sadurní d'Anoia, hittar vi  badorten Sitges.

  

Här har vi ett namnproblem: Staden ligger alltså både i Spanien och i Katalonien som är en del av Spanien. Men Katalonien har också ett eget officiellt språk vid sidan av spanskan: katalanska. Katalanska är inte en spansk dialekt utan ett eget romanskt språk vid sidan av grannspråken franska och spanska. Dessutom är geografiska namn olika på de två språken. Den stad vi är i heter Sant Sadurní d'Anoia på katalanska men på spanska Sant Sadurní de Noya. Den ligger fyra mil väster om Barcelona. I och runt den lilla staden finns ett 70-tal vinodlare som producerar Cava, det spanska bubblande vin som motsvarar drycken Champagne i Frankrike.
 
Om man tittar på bilden här nere så är den tagen i en vinkällare som tillhör världens största producent av mousserande vin, Freixenet. Freixenet producerar varje år ca 130 miljoner flaskor Cava. Ca 1 miljon av dessa importeras till Sverige.

Och på tal om flaskor: Bilden på Saxdalen blogg visade inte hela raden av olika stora flaskor i Freixenets källare. Här ses resten: 
 

Klicka på bilderna för att se dem förstorade

Flaskor för mousserande viner (bubbel) har olika namn beroende på storlek. Den minsta flaskan i Freixenets rad innehåller  200 ml (20 cl). Den största på hyllan ovan, NABUCHONOBOSOR, rymmer 15 liter. Läs mer om flaskstorlekar här.

Freixenets största konkurrent är grannen Codorníu som producerar omkring 50 miljoner flaskor cava årligen. Ingångarna till de två giganternas vinkällare ligger bara 1½ kilometer från varandra i den lilla staden där man kan besöka ytterligare ca. 40 cavaproducenter. Ordet Cava betyder  källare eller grotta på katalanska.

År 2001 besökte spanske kungen Juan Carlsos I Codorníus vinkällare och signerade etiketten till världens då största cavaflaska, kallad ”Gran CAVIT Primato”. Den rymde 26 liter. Om det rekordet gäller fortfarande vet jag inte.

Drycken Cava har producerats i Spanien och Katalonien sedan 1872 då José Raventós presenterade den första flaskan cava i Katalonien. Raventós hade varit i Champagnedistriktet i Frankrike och där lärt sig göra vin enligt den metod användes där. Han tog hem samma metod till Sant Sadurní d'Anoia. Lanseringen var lyckad. Raventós hade hjälp av vinpesten och phylloxera-lusen som förstört en stor del av Kataloniens tidigare vinodlingar.
 
Det 1872 nya mousserande vinet kallades från början spansk champage, xampany (katalanska) eller champaña (spanska). Den beteckningen förbjöds av EU.

När jag såg de stora cavaflaskorna i Freixenets och Codorníus källare var jag ganska imponerad. När jag tänkte efter kom jag att tänka på att jag själv hanterat betydligt större flaskor professionellt... Jag arbetade två somrar som vaktmästare på Grangärde och Grängesbergs barnkolonier på Öddö utanför Strömstad. Där hämtade jag varje vardag två flaskor vid bryggan och körde upp dem till kolonierna. Den till Grangärde barnkoloni brukade innehålla 35 liter och den som bars ner i källaren på Gränges-kolonin innehöll 45 liter. Skillnaden mot flaskorna i Katalonien var att Öddö-flaskorna innehöll mjölk. Cava-flaskor har dessutom ett övertryck som orsakas av koldioxid som bildas i flaskorna under den s.k. andra jäsningen. Det var kanske tur att det inte var något övertryck i mjölkflaskorna som var gjorda av aluminium och inte av glas.

Att svära i kyrkan

Som kantmas från Saxdalen, bara en dryg mil från gränsen till Örebro län, gör jag ibland längre eller kortare utflykter. I år har min sambo och jag t.ex. besökt B-städerna Barcelona och Borlänge. Första veckorna i Barcelona i början av juni har skapat bestående kulturella intryck: arkitektur, matupplevelser, de lokala vinerna med cava, den "champagne" som inte får kallas champagne därför att den inte är tillverkad just i distriktet Champagne nordost om Paris.

Champagne blir Champagne bara om den jästs i distriktet Champagne och med den metod som fransmännen kallar "Méthode Champenoise". Men om exakt samma metod och druvor används i t.ex. Spanien eller Sydafrika så ger den i stort sett samma resultat men vinet får heta vad som helst utom just Champagne.

Men både i Barcelona och Champagne får man tillverka Falukorv! Detta trots att Falukorv är ett namnskyddat varumärke. Men "skyddet" är inte geografiskt utan bara innehållsmässigt. Hela världen vet att Falukorv måste innehålla minst 40% nöt- och fläskkött. Men varifrån det köttet kommer finns inga regler för. Jag tror inte ens att man behöver följa den beskrivande definition av "korv" som svenska Wikipedia ger:

"En korv är ett långsmalt objekt med cirkulär omkrets och rundade ändar..."

Vi ser ju ibland annonser om - och också i verkligheten - något som tydligen är något alldeles speciellt: Rak Falukorv. Svaret "Ta hela ringen!" på charkuteristfrågan "Hur mycket ska vi ta?" blir då ganska svårtolkat och meningslöst. Hur stor del av en ring är en rak Falukorv?

Själv är jag ganska krokig men jag ser ofta människor som är både raka och mer eller mindre rundade både upptill och nertill. Särskilt när Foppatoffeln slagit igenom. Frågan är om det utseendet är typiskt för Falubor? Det är svårt att avgöra eftersom vi inte kan se på utsidan hur många procent kött av olika slag som finns innanför skinnet. Och långt före Foppatoffeln fanns ju personer som var runda under fötterna - särskilt under helgerna...

Visst är det orättvist - den här skillnaden mellan Champagne och Falukorv! Ibland tycker jag att man borde "skydda" champagnen ytterligare genom att förbjuda att den dricks av andra än invånare i distriktet Champagne och som bara skulle få dricka den inom Champagnedistriktets gränser. Det skulle ju ha den stora fördelen att Champagne skulle sjunka mycket i pris. Nackdelen är förstås att vi inte skulle kunna smaka en god Champagne - åtminstone inte legalt. Nu finns den ju tillgänglig för alla.

Men åter till utflykten till Borlänge och den lite plattare variant av huvudstadens Globen som finns här i Dalarna och som i folkmunnar på Tunaslätten uttalas Tuna-tutten. Där finns ju bland många andra affärer också Jula. Jag gick runt bland hyllorna på Jula och hörde två herrar som precis som jag gick runt med en kundvagn och plockade i diverse mansgodis. En såg lite bekymrad ut när han vände sig till den andre och sa: "Men änt hä litä sôm å svära i körka när vi från Insjön är i Borlänge och handlär på Jula?"

Insjön, hemvist för en av Dalarnas stoltheter: Clas Ohlson postorder- och detaljhandelsföretag med 86 butiker i tre länder, 15 000 olika produkter och 3 000 anställda som säljer för mer än 4,5 miljarder kronor per år.