En intressant dagsutflykt från Barcelona

Fortsättning från inlägg i Saxdalen blogg. För att läsa början av inlägget i Saxdalen blogg: klicka här. Nu är vi på den mer internationella bloggen Olas blogg och ska börja med att orientera oss lite i geografin och historien.

Var är vi geografiskt sett? Jo, landet är Spanien som är indelat i 17 självstyrande regioner. Vi är i regionen Katalonien, en triangel högst upp till höger på Spaniens karta. Ytan är något större än Dalarna, med en befolkning på 7,5 miljoner katalaner. Ännu mer exakt är vi i den lilla staden Sant Sadurní d'Anoia.
 

Sant Sadurní d'Anoia, den lilla staden som är Spaniens och Kataloniens
Cava-centrum, i övre vänstra hörnet av den här kartan.
 Fyra mil österut vid Medelhavet regionen Kataloniens huvudstad Barcelona. Nästan rakt söder om Sant Sadurní d'Anoia, hittar vi  badorten Sitges.

  

Här har vi ett namnproblem: Staden ligger alltså både i Spanien och i Katalonien som är en del av Spanien. Men Katalonien har också ett eget officiellt språk vid sidan av spanskan: katalanska. Katalanska är inte en spansk dialekt utan ett eget romanskt språk vid sidan av grannspråken franska och spanska. Dessutom är geografiska namn olika på de två språken. Den stad vi är i heter Sant Sadurní d'Anoia på katalanska men på spanska Sant Sadurní de Noya. Den ligger fyra mil väster om Barcelona. I och runt den lilla staden finns ett 70-tal vinodlare som producerar Cava, det spanska bubblande vin som motsvarar drycken Champagne i Frankrike.
 
Om man tittar på bilden här nere så är den tagen i en vinkällare som tillhör världens största producent av mousserande vin, Freixenet. Freixenet producerar varje år ca 130 miljoner flaskor Cava. Ca 1 miljon av dessa importeras till Sverige.

Och på tal om flaskor: Bilden på Saxdalen blogg visade inte hela raden av olika stora flaskor i Freixenets källare. Här ses resten: 
 

Klicka på bilderna för att se dem förstorade

Flaskor för mousserande viner (bubbel) har olika namn beroende på storlek. Den minsta flaskan i Freixenets rad innehåller  200 ml (20 cl). Den största på hyllan ovan, NABUCHONOBOSOR, rymmer 15 liter. Läs mer om flaskstorlekar här.

Freixenets största konkurrent är grannen Codorníu som producerar omkring 50 miljoner flaskor cava årligen. Ingångarna till de två giganternas vinkällare ligger bara 1½ kilometer från varandra i den lilla staden där man kan besöka ytterligare ca. 40 cavaproducenter. Ordet Cava betyder  källare eller grotta på katalanska.

År 2001 besökte spanske kungen Juan Carlsos I Codorníus vinkällare och signerade etiketten till världens då största cavaflaska, kallad ”Gran CAVIT Primato”. Den rymde 26 liter. Om det rekordet gäller fortfarande vet jag inte.

Drycken Cava har producerats i Spanien och Katalonien sedan 1872 då José Raventós presenterade den första flaskan cava i Katalonien. Raventós hade varit i Champagnedistriktet i Frankrike och där lärt sig göra vin enligt den metod användes där. Han tog hem samma metod till Sant Sadurní d'Anoia. Lanseringen var lyckad. Raventós hade hjälp av vinpesten och phylloxera-lusen som förstört en stor del av Kataloniens tidigare vinodlingar.
 
Det 1872 nya mousserande vinet kallades från början spansk champage, xampany (katalanska) eller champaña (spanska). Den beteckningen förbjöds av EU.

När jag såg de stora cavaflaskorna i Freixenets och Codorníus källare var jag ganska imponerad. När jag tänkte efter kom jag att tänka på att jag själv hanterat betydligt större flaskor professionellt... Jag arbetade två somrar som vaktmästare på Grangärde och Grängesbergs barnkolonier på Öddö utanför Strömstad. Där hämtade jag varje vardag två flaskor vid bryggan och körde upp dem till kolonierna. Den till Grangärde barnkoloni brukade innehålla 35 liter och den som bars ner i källaren på Gränges-kolonin innehöll 45 liter. Skillnaden mot flaskorna i Katalonien var att Öddö-flaskorna innehöll mjölk. Cava-flaskor har dessutom ett övertryck som orsakas av koldioxid som bildas i flaskorna under den s.k. andra jäsningen. Det var kanske tur att det inte var något övertryck i mjölkflaskorna som var gjorda av aluminium och inte av glas.

Barcelona Namn Kultur

Till sommaren hör ju bl.a. resor och mygg. I år har det också varit ovanligt mycket gräsklippning och sommarolympiad. Även om jag är idrottsintresserad kändes det nästan som en lättnad när alla TV-sändningar från London-OS 2012 var slut. Då kunde vi koncentrera oss på vår boule-turnering inom PRO Bergslagen.

På tal om resor och långa namn så reste min sambo Annie och jag till Barcelona för tredje gången på några år. Vi har blivit riktigt förtjusta i staden och kommer säkert att åka tillbaka. I Saxdalen blogg har jag berättat om den namnrike Karl Odén i Blötberget som hade sex förnamn som jag gissade kunde vara ett rekord, åtminstone lokalt.

I Barcelona besökte vi i år ett museum med en av vår tids största konstnärer, Pablo Picasso. Hans namn var dessutom betydligt längre än min ingifte släkting från Blötberget. Konstnären Picassos fullständiga namn var: Pablo Diego José Francisco de Paula Juan Nepomuceno María de los Remedios Cipriano de la Santísima Trinidad Mártir Patricio Ruiz y Picasso.

I Saxdalen blogg har jag lovat att här berätta om en del som jag har gemensamt med den store konstnären Pablo Picasso. Picasso var ju betydligt äldre än jag men en sak som vi har gemensamt är tjurfäktning. Både Picasso och jag har varit på tjurfäktning.

Pablo Picasso föddes i Málaga, Andalusien, i ett hus vid Plaza de la Merced. Hans hem låg nära tjurfäktnings- arenan i Malaga. Picasso var född 1881. Hans födsel var dramatisk. Det var farbrodern och läkaren Don Salvador som räddade livet på den unge Pablo Picasso. Min födsel var något mindre dramatisk. Visserligen var det midvinter och inga bilar kunde komma upp på Malbacken. Oppigårds Per hade inte hunnit ploga, så jag föddes här hemma. Min  moster och granne Hanna Andersson fungerade bra som barnmorska.

1961, åttio år efter Picassos födelse var jag i Torremolinos med min kompis Lennart Blom från Grängesberg och vi var på tjurfäktning på   Plaza de La Malagueta, samma tjurfäktningsarena som Picasso besökte som barn. Då patrullerade general Francos militär på playorna i Torremolinos.

Jag tycker inte om tjurfäktning och i Barcelona är tjurfäktning förbjudet. Hur skulle Picasso tycka om det idag? Det var redan under sin tidiga barndom i Málaga som Picasso började följa med sin pappa på tjurfäktning. Det var bara 750 m från hemmet. Men han bodde och verkade i Barcelona 1895-1904. Jag undrar om inte Picasso skulle gilla att Catalonien, där Barcelona ligger, förbjöd tjurfäktning från 1 januari 2012? Jag gillar i alla fall fortfarande Paso Doble, den musik som alltid spelades på tjurfäktningar. (Klicka längst till höger på listen under bilden för att se videon i fullskärmsformat).

Jag är inte förtjust i tjurfäktning men kan inte förneka att jag fascineras av skådespelet med alla dess färger. Om tjuren hade en någorlunda jämbördig chans att överleva skulle jag nästan kunna acceptera tjurfäktning. Men inte ens en tjur som överträffar matadoren uppfattas som en hjälte. Och ändå är tjuren den enda som inte gett sig in i leken frivilligt.

 Här ovan ses La Malagueta, tjurfäktningsarenan i Malaga 2008. Den används fortfarande för tjurfäktning.

Arenas de Barcelona, den nya gallerian i Barcelonas gamla tjurfäktningsarena kan ni läsa om i Anne-lis blogg.

Att svära i kyrkan

Som kantmas från Saxdalen, bara en dryg mil från gränsen till Örebro län, gör jag ibland längre eller kortare utflykter. I år har min sambo och jag t.ex. besökt B-städerna Barcelona och Borlänge. Första veckorna i Barcelona i början av juni har skapat bestående kulturella intryck: arkitektur, matupplevelser, de lokala vinerna med cava, den "champagne" som inte får kallas champagne därför att den inte är tillverkad just i distriktet Champagne nordost om Paris.

Champagne blir Champagne bara om den jästs i distriktet Champagne och med den metod som fransmännen kallar "Méthode Champenoise". Men om exakt samma metod och druvor används i t.ex. Spanien eller Sydafrika så ger den i stort sett samma resultat men vinet får heta vad som helst utom just Champagne.

Men både i Barcelona och Champagne får man tillverka Falukorv! Detta trots att Falukorv är ett namnskyddat varumärke. Men "skyddet" är inte geografiskt utan bara innehållsmässigt. Hela världen vet att Falukorv måste innehålla minst 40% nöt- och fläskkött. Men varifrån det köttet kommer finns inga regler för. Jag tror inte ens att man behöver följa den beskrivande definition av "korv" som svenska Wikipedia ger:

"En korv är ett långsmalt objekt med cirkulär omkrets och rundade ändar..."

Vi ser ju ibland annonser om - och också i verkligheten - något som tydligen är något alldeles speciellt: Rak Falukorv. Svaret "Ta hela ringen!" på charkuteristfrågan "Hur mycket ska vi ta?" blir då ganska svårtolkat och meningslöst. Hur stor del av en ring är en rak Falukorv?

Själv är jag ganska krokig men jag ser ofta människor som är både raka och mer eller mindre rundade både upptill och nertill. Särskilt när Foppatoffeln slagit igenom. Frågan är om det utseendet är typiskt för Falubor? Det är svårt att avgöra eftersom vi inte kan se på utsidan hur många procent kött av olika slag som finns innanför skinnet. Och långt före Foppatoffeln fanns ju personer som var runda under fötterna - särskilt under helgerna...

Visst är det orättvist - den här skillnaden mellan Champagne och Falukorv! Ibland tycker jag att man borde "skydda" champagnen ytterligare genom att förbjuda att den dricks av andra än invånare i distriktet Champagne och som bara skulle få dricka den inom Champagnedistriktets gränser. Det skulle ju ha den stora fördelen att Champagne skulle sjunka mycket i pris. Nackdelen är förstås att vi inte skulle kunna smaka en god Champagne - åtminstone inte legalt. Nu finns den ju tillgänglig för alla.

Men åter till utflykten till Borlänge och den lite plattare variant av huvudstadens Globen som finns här i Dalarna och som i folkmunnar på Tunaslätten uttalas Tuna-tutten. Där finns ju bland många andra affärer också Jula. Jag gick runt bland hyllorna på Jula och hörde två herrar som precis som jag gick runt med en kundvagn och plockade i diverse mansgodis. En såg lite bekymrad ut när han vände sig till den andre och sa: "Men änt hä litä sôm å svära i körka när vi från Insjön är i Borlänge och handlär på Jula?"

Insjön, hemvist för en av Dalarnas stoltheter: Clas Ohlson postorder- och detaljhandelsföretag med 86 butiker i tre länder, 15 000 olika produkter och 3 000 anställda som säljer för mer än 4,5 miljarder kronor per år.

Värme och sangria i Barcelona

Det två veckorna i Barcelona var varma. Men där provade jag en svalkande dryck som jag tidigare aldrig smakat: Sangria. Vi har ju inte haft så varmt i Sverige under senare tid men nu kanske värmen kommer? Då har jag redan tränat på att göra sangria som är både god, läskande, inte för söt, inte för alkoholstark... ja kanske till och med hälsosam!

Huvudingredienserna i Sangria är rött vin, fruktjuice, fruktbitar, citrusskal och is. Sen kan man lägga till en del efter tycke och smak. Drycken är en uppfriskande sommardryck som inte behöver vara alkoholstark men ändå ofta är starkare än starköl. Så tänk på posenten! Bilkörning passar inte ihop med ett par glas sangria eller mer... Men för en varm sommarverandan kan den användas i Sverige likaväl som i Spanien.

Men hur gör man nu då? Egentligen skulle man nog kunna säga att för att få en sangria tar man mer eller mindre av vad som helst och blandar det enligt eget tycke och smak.

Men det blir ju lite svårt om man som jag inte hade en aning om vad sangria är. Så det här receptet har jag prövat mig fram till - efter två egna försök (plus litteraturstudier och tre provsmakningar i Barcelona):

Det här behövs:

6-8 iskuber
1 flaska kallt rödvin
Skal från ½ apelsin och ½ citron
Fruktsaft från 4 apelsiner
Fruktsaft från 2 citroner
3 dl apelsinjuice
50 cl sodavatten eller annat kolsyrat vatten med eller utan fruktsmak
1-2 matskedar honung
1-1½ tesked kanel
Myntablad

Så hör gör man

Lägg iskuberna i en stor kyld skål och häll över vinet.
Skär skivor av en apelsin och en citron. Lägge dem i vinet.
Pressa ur fruktjuicen ur resten av apelsinerna och citronerna och häll det över vinet.

Häll upp apelsinjuicen i en liten skål och tillsätt honung och kanel och rör om tills honungen löst sig.

Häll apelsinjuicen och soda i den stora skålen och låt det stå kallt 15-20 minuter.

Servera!

Latinamerikanskt i Barcelona

Hårdrock är inte min favoritmusik men under ett två veckor långt besök i Barcelona under juni hörde vi lite hårdrock på Hard Rock Café som ligger mitt i centrum vid Plaza Catalunya, det stora torget i ena änden av Barcelonas största och mest kända huvudgata: Las Ramblas.

Men utanför Hard Rock Café hörde vi musik som jag gillar bättre, ett latinamerikanskt band spelade salsa och annan latinamerikansk musik. Här var det förstås inte så lugnt och stilla runt estradörerna som i Saxdalen. Som på många ställen i Latinamerika var det också stark trafik och mycket ljud runt orkestern så det behövdes ganska ljudlig musik för att nå ut. Här har vi ett smakprov på hur det lät:

Att åka till Barcelona är annars en kul tur till massor av kultur: Musik av alla slag, imponerande konst och arkitektur överallt. Staden är värd mer än ett besök!