måndag 4 augusti 2008

Hur är ditt och mitt förhållande till främmande makter: exempelvis Kina?

Jag aldrig varit i Kina. Det närmaste Kina jag varit är 30 mil från Kinas gräns när jag 1998 arbetade i grannlandet Laos och besökte en konstgjord sjö, Nam Ngum Dam, för oss i Dalarna mest motsvarande den konstgjorda sjön vid Trängslet. Nam Ngum Dam var färdigbyggd 1971 och ger Laos majoriteten av den förbrukade el-energin. Men anläggningen byggdes också för att ge det fattiga landet inkomster genom export av elkraft. Med en kapacitet på 150 megawatt förser den Laos inklusive huvudstaden Vientiane med el-energi. Ändå kan 70-80% av dammens producerade elektricitet exporteras till grannlandet Thailand.

I en fiskrestaurang vid Nam Ngum Dam åt jag en mycket god fisk från dammen och hade en fin utsikt över sjön och de mycket långsmala båtar med en uppfällbar aktersnurra som trafikerade vattnet. Nam Ngum Dam ligger 65 km (fågelvägen) närmare Kina jämfört med Laos huvudstad Vientiane där jag jobbade.

Men jag har haft två kontakter i Kina: För fem år sedan fick jag ett meddelande på Internet från en kinesisk tonåring som ville chatta med mig. Jag visste då inte att det var möjligt för kineser att använda Internet men hon använde Internet hemma och det var mycket intressant att chatta med henne. Men efter 1-2 år bröts kontakten. Jag läste sen att Kinas ledare hade stängt Internet för kontakt med övriga världen.

En rysk språklärare från Moskva som sedan flyttat till Kina som företagare har jag emellertid fortfarande sporadisk kontakt med på Internet. Hennes son har ett företag som också verkar i Kina och hon trivs bra där.

Jag har inga personliga fiender i Kina så mitt förhållande till landet kan väl sägas vara relativt gott men jag är inte förtjust i de många repporter om förhållanden i landet som inskränker den personliga integriteten och den personliga friheten som ännu inte nått internationell klass. Man kan ifrågasätta mycket av den demokrati som vi har i många länder i väst också men vi hoppas väl alla att förändringen här och i många utvecklingsländer ska gå mot en ökad frihet och demokrati, också i världens folkrikaste stat Kina.

När jag arbetade som universitetlärare i pedagogik fick jag lära mig att Kina för kanske 20-30 år sedan hade ett utvecklat system för att solla ut begåvningar. Man hade en 100-gradig betygskala och man hade särskilda utbildningscentra som tog hand om specialbegåvningar. Det liknade på ett sätt det system som också fanns (och finns) i Frankrike där man tidigt identifierade de individer som skulle bli de ledande inom landet inom ett antal år.

Vid några studiebesök vid Cranfield University (tyvärr bara på engelska än så länge) norr om London, ett privat universitet som är ett av de ledande i världen när det gäller management, personal- och företagsledning, berättade flera professorer och docenter om kinesiska studenter eller trainees som deltagit i deras kurser. De pratade så perfekt engelska att många av de inhemska lärarna inte kunde höra någon utländsk brytning och kursdeltagarnas frågor när det gällde det engelska språket var så avancerade att många infödda lärare inte kunde ge bra svar. De var helt enkelt mer komplicerade än vad "normala" engelskspråkiga kursdeltagare kunde tänkas fråga om.

Så min övertygelse är att Kina har en enorm kapacitet och troligen inom en ganska nära framtid kommer att ta över som världens stormakt i flera avseenden, bl.a. ekonomiskt.

Men nu ser vi fram emot ett OS i Kina och hoppas på svenska framgångar och sportsliga tävlingar. Av jordens 3,3 miljarder människor (2008) är det inte så stor andel som kommer att delta i olympiska spelen. Men drygt 1,3 miljarder av jordens befolkning (20%) bor just i Kina och åtminstone sett ur ett miljöperspektiv borde det vara optimalt att lägga OS i den stat som är så dominerande i befolkningsstorlek. Att sen Kina har stora miljöproblem är en annan sak. Kanske får vi se en del av det under OS i form av hetta och stormar? Hur det hela avlöper blir spännande att se, inte bara sportsligt...

Inga kommentarer: