Dags att säga adjö - Time to say Goodbye

 

 Idrott är någonting som kan förena nationer och människor på ett sätt som helt klart motarbetar de konfrontationer som finns mellan olika nationaliteter, stater, religioner och andra egenskaper som håller isär oss människor. Idrott är ett språk som vi förstår över nationsgränser och andra gränsdragningar.

Likadant är det med musik. Jag skulle nog kunna leva utan idrott även om det skulle finnas en stor saknad i det livet - men utan musik? Det orkar jag inte ens tänka på. För mig är musik något nödvändigt och absolut inte ett nödvändigt ont!

Nej, musik känns för mig som ett livsvillkor. Och musik är ett språk som också förstås över alla gränser även om musiken kan vara mycket olika i olika delar av världen. Min vän Lars Persson med ett finger i de flesta musikevenemang i vår kommun skickade mig förra året en länk till en video med den 49-åriga sångerskan Susan Boyle som helt okänd slog igenom med dunder och brak i TV-programmet Britain´s Got Talent. Hon sålde mer än två miljoner CD efter att ha vunnit tävlingen.

Nu bjuder jag på en YouTube-video som ger mig en liknande känsla. Men i det här fallet är det den låga åldern som är en gåta. Ja, hör själva, en 10-åring vars dröm går i uppfyllelse när hon får sjunga duett med sin stora idol Sarah Brightman. 10-åriga stjärnskottet Jackie Evancho och Sarah Brightman i Time to say goodbye:



Visst är det en otrolig prestation av den lilla 10-åringen, ja så stor att arrangemanget anklagades för att ha fuskat och låtit någon annan sjunga det som såg ut att vara Jackie. En av domarna lät Jackie sjunga en slumpmässigt vald text vid nästa sändning för att bevisa att det var Jackie Evanchos röst som hördes i - Time to say goodbye.

En 70-åring som jag inte sett sen han var 17: Pelé

Fotbollsintresset har funnits sedan jag var liten och genom mina föräldrars många intressen fick jag också tidigt se en del framstående lag spela. Höjdpunkten var 1958 när min far och jag stod på kortsidan på Råsunda fotbollsstadion och det var VM-final mellan Sverige och Brasilien.

Vi stod bakom det mål där Nils Liedholm efter bara fyra minuters spel rullade in matchens första mål, 1-0 till Sverige! Allt var som en dröm och jag skrek tillsammans med 50 000 entusiastiska åskådare. Glädjen varade i fem minuter då en 17-årig brasilian kvitterade. Det råkar vara samma person som just idag fyller 70 år.

Jag känner ju inte honom personligen men minnet av den här matchen med Pelé kommer alltid att finnas kvar hos mig. Han fortsatte att utvecklas som fotbollsspelare och har en enastående karriär bakom sig.


Klicka på bilden för att växla mellan starta och stoppa och dubbelklicka för helskärm

Fotbolls-VM är naturligtvis stort för den som gillar fotboll men frågan är om inte inlevelsen och glädjen var nästan lika stor när Saxdalens IF gjorde mål i en bortamatch i Hulån eller kanske i en hemmamatch på Furuliden mot Nyhammars IF. Men eftersom den här bloggen, Olas blogg, är tänkt som lite mer internationell än Saxdalen blogg så får VM-finalen ta plats här.

Jag hade en inbjudan att bo hos en sydafrikansk tidigare arbetskamrat i Pretoria om jag kommit till årets fotbolls-VM men med Sverige utanför årets VM-slutspel skulle det ha kostat mer än det smakat. Nu får vi först hoppas att Sverige kvalar in till Fotbolls-EM i Polen/Ukraina 2012. Jag arbetade en gång i Ukrainas huvudstad Kiev nära Dynamo Kievs fotbollsarena. Någonstans har jag en halsduk från Dynamo Kiev nerpackad i förrådet. Kanske det blir aktuellt att gräva fram den om Sverige kvalificerar sig till slutspelet. Men då bör man väl ha en svensk halsduk eller flagga och den har samma färger som den ukrainska, blå-gul.