Vill du läsa den här historien från början, klickan här.
Jag var lite nedstämd före avresan till Laos, det skulle ju ha varit en upplevelse att kunna stanna i Indien på hemvägen...
Mina bästa arbetskompisar på SCB i Örebro myntade uttrycket Ola-flyt. Det tyckte att jag "hade tur" mer än vad som borde vara slumpmässigt (vi jobbade ju med statistik och sannolikheter). Och kanske några händelser i samband med min första resa till Indien är exempel på det här fenomenet?
Två eller tre dagar innan jag skulle resa till Laos fick jag telefon från resebyrån igen: Samma kille (se inlägget Invitation till Indien) talade om att han hade hittat ett annat alternativ - min merkostnad skulle bli ca. 160 kr om jag minns rätt i stället för 12 000 kr "och det är ju lite skillnad" som han sa. Det förändrade ju planerna men det var ju antingen i sista minuten eller redan för sent?
Jag visste att det behövdes visum både till Laos - som jag väntade få i mitt pass med posten nästa morgon - och till Indien. Det var väl för sent att ordna visum till Indien på så kort tid? Men det skulle kunna ordna sig om jag åkte tåg till Stockholm på avresedagen, åkte direkt till Indiska ambassaden och sedan ut till Arlanda. Jag var lite tveksam men ringde Indiens ambassad som bekräftade att de skulle ordna mitt visum morgonen efter.
Men det var inte bara Ola-flyt innan avresan till Laos och Indien, också problem! Dagen innan avresan skulle jag ta ut pengar i en automat utanför dåvarande posten mitt emot Örebro slott. Jag minns fortfarande tydligt den obehagliga upplevelsen av att hör det instoppade bankomatkortet falla ner någonstans innanför den öppning där man stoppar in kortet... Men jag tänkte direkt att det är bara för personalen att ta fram kortet som så tydligt fallit ner innanför uttagsautomaten.
- Nej vi kan inte få fram kortet. Det är service på automaten och vi får inte ta ut någonting. Det kommer att dröja minst ett par dagar innan det går att få tillbaka kortet! Språng till SE-banken för att höra om det finns någon chans...
Ja i det här läget så skulle jag troligen kunna få ett nytt bankomatkort med posten redan nästa morgon, samma dag som jag skulle resa. Jag hade ju inget val och det fungerade faktiskt! Jag fick mitt nya bankomatkort på morgonen och mitt pass med visum till Laos, tog tåget till Stockholm, taxi till Indiens ambassad och sen tåget till Arlanda. På eftermiddagen satt jag på ett flygplan till Köpenhamn för byte till nattflyget till Bangkock. Det hade varit lite nervöst innan avresan men nu var jag på väg - med visum både till Laos och Indien men naturligtvis inget planerat för besöket i Indien... det hanns inte med! Hur skulle det nu gå? Läs fortsättningen här!
söndag 27 juli 2008
Invitation till Indien?
I min andra blogg, ja den första... nu krånglade jag visst till det - jag menar i den första blogg som jag startade - Saxdalen blogg - har jag nämnt att jag tidigt var intresserad av Indien och under 60-talet köpte en bok av en indisk bokförsäljare utanför Stockhoms central.
Den här bloggen har jag tänkt som mer internationell och eftersom jag har haft det stora förmånen att få resa mycket i mitt arbete vill jag gärna dela med mig lite av alla de upplevelser jag haft både som privat resenär och som resenär i arbetet.
Så jag köpte en bok om hinduism på 60-talet och läste en hel del om Indien och hade väl drömmar att komma dit någon gång. Men studier, familj och många intressen fick väl Indien-drömmarna att bli alltmer avlägsna.
Men som av en slump "råkade" jag komma dit 1998:
Under hösten 1997 hade jag blivit tillfrågad på mitt jobb på Statistiska centralbyrån i Örebro om jag var intresserad av att ge en kurs i ett statistikdatorprogram i Laos. Jag visste ju knappt var Laos låg och jag hade aldrig varit ute på något utlandsuppdrag. Men jag var intresserad och jag läste om Laos och hade kontakt med vår internationella konsultavdelning och svarade ja på deras förfrågan.
Tidigt på vintern 1998 åkte jag med ett morgontåg från Falköping till Örebro. Det var kallt och snöstorm. Jag hade både biljett och platsbiljettett - men när jag steg på tåget i Falköping var min plats upptagen. Som om inte vädret (det var snöstorm och svinkallt den morgonen) och den tidiga morgonen (jag är ingen morgonmänniska) var nog...
Men som lite blyg och ordentlig svensk som inte vill bråka i onödan satte jag mig istället på platsen mitt emot, på andra sidan det lilla bordet. Den var ledig. Dessutom fick jag nu åka framlänges... Jag tror att jag tänkte försöka somna så fort som möjligt i den usla morgonstunden. Jag kanske inte ens var på mitt bästa humör men som den nyfikna och inte alltför blyga svensk som jag också är... började jag redan efter en kort stund prata med den damen ifråga.
Mina fördomar hade redan fått mig att anta att det var en vanlig svensk invandrare, jag hade inte hunnit skaffa mig någon förutfattad mening om varifrån... men hon förklarade sig snabbt: Hon var från Indien, New Delhi och hon var inte på väg från Göteborg till någon släkting i Stockholm - som jag redan hunnit gissa mig till, nej hon var på väg från postorderföretagen i Borås - som hon besökt igår - till H&M:s huvudkontor i Stockholm.
Hon sålde kläder.
Jag blev positivt överraskad över att hon var från Indien, ett av mina gamla intressen, och jag vaknade till ganska fort och nämnde att jag hade fått en förfrågan om att åka till Laos för att arbeta där en månad.
- Men då måste du komma och hälsa på mig i Dehi!
Jag var ju knappt vaken med den lite svindlande tanken att åka till Laos, första utlandsuppdraget, och att kanske också stanna i Indien? Men det här lät ju också väldigt intressant - eller snarare som en dröm!
Det är inte så långt mellan Falköping och Skövde (18 minuter) men jag tror att när vi stannade i Skövde så hade jag redan bjudit Anu (hon kallade sig Anu men hennes "riktiga" förnamn var Anushka) på kaffe i kafévagnen.
Trots snöovädret utanför fönstret försvann tiden fort innan jag måste stiga av i Hallsberg för byte till Örebro. Men vi hann avhandla en hel del. Och det viktigaste var att vi hann byta e-mailadresser, för säkerhets skull hade vi båda våra visitkort och på baksidan skrev vi våra pribata e-porstadresser.
Jag steg av i Hallsberg, denna kalla dragiga station där jag väntat så många timmar på så många försenade tåg - men nu var jag vaken! Laos... Indien... undrar om det var så här Columbus kände sig innan han stack till Västindien?
Jag kom fram till jobbet i Örebro och jobbade väl lite som i dvala men försökte vara realistisk och tänkte att "så här gör ju folk: säger att man ska hålla kontakten och träffas och byter adresser och sen dör alltihopa ut... Men som den godtrogna mas som jag också tillåter mig vara så skickade jag i god tid innan Anu skulle vara tillbaka hemma i New Delhi ett e-brev till henne och tackade för den intressantaste resa jag haft mellan Falköping och Hallsberg och hoppades i bästa fall på ett svar.
Jag fick svar och vi brevväxlade ganska flitigt på Internet. Utlandsuppdragen var aldrig säkra även om de var planerade, kanske hälften blev av, men jag hoppades på positivt svar från Laos. Svaret dröjde och först i april tror jag att det blev klart att jag skulle åka till Laos. Då var det ganska bråttom med all pappersexcercis och jag kontaktade vår resebyrå för att höra hur mycket jag skulle behöva betala extra för att stanna i New Delhi på hemvägen från Laos och Bangkock.
Det dröjde ett par dagar innen jag fick ett samtal från resebyrån att det skulle kosta ca. 12000 kr extra... Det behövdes en extra tur- och returbiljett Bangkock-New Delhi och det var det lägsta priset vid den tidpunkten. Jag sa direkt att det inte var att tänka på.
Visst var jag besviken men inte totalt överraskad. Det är nästan 300 mil mellan Bangkok och New Delhi, och sen tur och retur. Det kostar ju att flyga reguljärflyg i Europa också...
Men jag kom till Indien i alla fall... Klicka här för att höra fortsättningen!
Den här bloggen har jag tänkt som mer internationell och eftersom jag har haft det stora förmånen att få resa mycket i mitt arbete vill jag gärna dela med mig lite av alla de upplevelser jag haft både som privat resenär och som resenär i arbetet.
Så jag köpte en bok om hinduism på 60-talet och läste en hel del om Indien och hade väl drömmar att komma dit någon gång. Men studier, familj och många intressen fick väl Indien-drömmarna att bli alltmer avlägsna.
Men som av en slump "råkade" jag komma dit 1998:
Under hösten 1997 hade jag blivit tillfrågad på mitt jobb på Statistiska centralbyrån i Örebro om jag var intresserad av att ge en kurs i ett statistikdatorprogram i Laos. Jag visste ju knappt var Laos låg och jag hade aldrig varit ute på något utlandsuppdrag. Men jag var intresserad och jag läste om Laos och hade kontakt med vår internationella konsultavdelning och svarade ja på deras förfrågan.
Tidigt på vintern 1998 åkte jag med ett morgontåg från Falköping till Örebro. Det var kallt och snöstorm. Jag hade både biljett och platsbiljettett - men när jag steg på tåget i Falköping var min plats upptagen. Som om inte vädret (det var snöstorm och svinkallt den morgonen) och den tidiga morgonen (jag är ingen morgonmänniska) var nog...
Men som lite blyg och ordentlig svensk som inte vill bråka i onödan satte jag mig istället på platsen mitt emot, på andra sidan det lilla bordet. Den var ledig. Dessutom fick jag nu åka framlänges... Jag tror att jag tänkte försöka somna så fort som möjligt i den usla morgonstunden. Jag kanske inte ens var på mitt bästa humör men som den nyfikna och inte alltför blyga svensk som jag också är... började jag redan efter en kort stund prata med den damen ifråga.
Mina fördomar hade redan fått mig att anta att det var en vanlig svensk invandrare, jag hade inte hunnit skaffa mig någon förutfattad mening om varifrån... men hon förklarade sig snabbt: Hon var från Indien, New Delhi och hon var inte på väg från Göteborg till någon släkting i Stockholm - som jag redan hunnit gissa mig till, nej hon var på väg från postorderföretagen i Borås - som hon besökt igår - till H&M:s huvudkontor i Stockholm.
Hon sålde kläder.
Jag blev positivt överraskad över att hon var från Indien, ett av mina gamla intressen, och jag vaknade till ganska fort och nämnde att jag hade fått en förfrågan om att åka till Laos för att arbeta där en månad.
- Men då måste du komma och hälsa på mig i Dehi!
Jag var ju knappt vaken med den lite svindlande tanken att åka till Laos, första utlandsuppdraget, och att kanske också stanna i Indien? Men det här lät ju också väldigt intressant - eller snarare som en dröm!
Det är inte så långt mellan Falköping och Skövde (18 minuter) men jag tror att när vi stannade i Skövde så hade jag redan bjudit Anu (hon kallade sig Anu men hennes "riktiga" förnamn var Anushka) på kaffe i kafévagnen.
Trots snöovädret utanför fönstret försvann tiden fort innan jag måste stiga av i Hallsberg för byte till Örebro. Men vi hann avhandla en hel del. Och det viktigaste var att vi hann byta e-mailadresser, för säkerhets skull hade vi båda våra visitkort och på baksidan skrev vi våra pribata e-porstadresser.
Jag steg av i Hallsberg, denna kalla dragiga station där jag väntat så många timmar på så många försenade tåg - men nu var jag vaken! Laos... Indien... undrar om det var så här Columbus kände sig innan han stack till Västindien?
Jag kom fram till jobbet i Örebro och jobbade väl lite som i dvala men försökte vara realistisk och tänkte att "så här gör ju folk: säger att man ska hålla kontakten och träffas och byter adresser och sen dör alltihopa ut... Men som den godtrogna mas som jag också tillåter mig vara så skickade jag i god tid innan Anu skulle vara tillbaka hemma i New Delhi ett e-brev till henne och tackade för den intressantaste resa jag haft mellan Falköping och Hallsberg och hoppades i bästa fall på ett svar.
Jag fick svar och vi brevväxlade ganska flitigt på Internet. Utlandsuppdragen var aldrig säkra även om de var planerade, kanske hälften blev av, men jag hoppades på positivt svar från Laos. Svaret dröjde och först i april tror jag att det blev klart att jag skulle åka till Laos. Då var det ganska bråttom med all pappersexcercis och jag kontaktade vår resebyrå för att höra hur mycket jag skulle behöva betala extra för att stanna i New Delhi på hemvägen från Laos och Bangkock.
Det dröjde ett par dagar innen jag fick ett samtal från resebyrån att det skulle kosta ca. 12000 kr extra... Det behövdes en extra tur- och returbiljett Bangkock-New Delhi och det var det lägsta priset vid den tidpunkten. Jag sa direkt att det inte var att tänka på.
Visst var jag besviken men inte totalt överraskad. Det är nästan 300 mil mellan Bangkok och New Delhi, och sen tur och retur. Det kostar ju att flyga reguljärflyg i Europa också...
Men jag kom till Indien i alla fall... Klicka här för att höra fortsättningen!
onsdag 23 juli 2008
Värme och sangria i Barcelona
Det två veckorna i Barcelona var varma. Men där provade jag en svalkande dryck som jag tidigare aldrig smakat: Sangria. Vi har ju inte haft så varmt i Sverige under senare tid men nu kanske värmen kommer? Då har jag redan tränat på att göra sangria som är både god, läskande, inte för söt, inte för alkoholstark... ja kanske till och med hälsosam!
Huvudingredienserna i Sangria är rött vin, fruktjuice, fruktbitar, citrusskal och is. Sen kan man lägga till en del efter tycke och smak. Drycken är en uppfriskande sommardryck som inte behöver vara alkoholstark men ändå ofta är starkare än starköl. Så tänk på posenten! Bilkörning passar inte ihop med ett par glas sangria eller mer... Men för en varm sommarverandan kan den användas i Sverige likaväl som i Spanien.
Men hur gör man nu då? Egentligen skulle man nog kunna säga att för att få en sangria tar man mer eller mindre av vad som helst och blandar det enligt eget tycke och smak.
Men det blir ju lite svårt om man som jag inte hade en aning om vad sangria är. Så det här receptet har jag prövat mig fram till - efter två egna försök (plus litteraturstudier och tre provsmakningar i Barcelona):
Det här behövs:
6-8 iskuber
1 flaska kallt rödvin
Skal från ½ apelsin och ½ citron
Fruktsaft från 4 apelsiner
Fruktsaft från 2 citroner
3 dl apelsinjuice
50 cl sodavatten eller annat kolsyrat vatten med eller utan fruktsmak
1-2 matskedar honung
1-1½ tesked kanel
Myntablad
Så hör gör man
Lägg iskuberna i en stor kyld skål och häll över vinet.
Skär skivor av en apelsin och en citron. Lägge dem i vinet.
Pressa ur fruktjuicen ur resten av apelsinerna och citronerna och häll det över vinet.
Häll upp apelsinjuicen i en liten skål och tillsätt honung och kanel och rör om tills honungen löst sig.
Häll apelsinjuicen och soda i den stora skålen och låt det stå kallt 15-20 minuter.
Servera!
Huvudingredienserna i Sangria är rött vin, fruktjuice, fruktbitar, citrusskal och is. Sen kan man lägga till en del efter tycke och smak. Drycken är en uppfriskande sommardryck som inte behöver vara alkoholstark men ändå ofta är starkare än starköl. Så tänk på posenten! Bilkörning passar inte ihop med ett par glas sangria eller mer... Men för en varm sommarverandan kan den användas i Sverige likaväl som i Spanien.
Men hur gör man nu då? Egentligen skulle man nog kunna säga att för att få en sangria tar man mer eller mindre av vad som helst och blandar det enligt eget tycke och smak.
Men det blir ju lite svårt om man som jag inte hade en aning om vad sangria är. Så det här receptet har jag prövat mig fram till - efter två egna försök (plus litteraturstudier och tre provsmakningar i Barcelona):
Det här behövs:
6-8 iskuber
1 flaska kallt rödvin
Skal från ½ apelsin och ½ citron
Fruktsaft från 4 apelsiner
Fruktsaft från 2 citroner
3 dl apelsinjuice
50 cl sodavatten eller annat kolsyrat vatten med eller utan fruktsmak
1-2 matskedar honung
1-1½ tesked kanel
Myntablad
Så hör gör man
Lägg iskuberna i en stor kyld skål och häll över vinet.
Skär skivor av en apelsin och en citron. Lägge dem i vinet.
Pressa ur fruktjuicen ur resten av apelsinerna och citronerna och häll det över vinet.
Häll upp apelsinjuicen i en liten skål och tillsätt honung och kanel och rör om tills honungen löst sig.
Häll apelsinjuicen och soda i den stora skålen och låt det stå kallt 15-20 minuter.
Servera!måndag 7 juli 2008
Latinamerikanskt i Barcelona
Hårdrock är inte min favoritmusik men under ett två veckor långt besök i Barcelona under juni hörde vi lite hårdrock på Hard Rock Café som ligger mitt i centrum vid Plaza Catalunya, det stora torget i ena änden av Barcelonas största och mest kända huvudgata: Las Ramblas.
Men utanför Hard Rock Café hörde vi musik som jag gillar bättre, ett latinamerikanskt band spelade salsa och annan latinamerikansk musik. Här var det förstås inte så lugnt och stilla runt estradörerna som i Saxdalen. Som på många ställen i Latinamerika var det också stark trafik och mycket ljud runt orkestern så det behövdes ganska ljudlig musik för att nå ut. Här har vi ett smakprov på hur det lät:
Att åka till Barcelona är annars en kul tur till massor av kultur: Musik av alla slag, imponerande konst och arkitektur överallt. Staden är värd mer än ett besök!
söndag 6 juli 2008
Men vi har ju friluftsscen i Saxdalen också...
Rättvik har Dalhalla men Saxdalen har också en friluftsscen - på gårdstunet vid Runnbergsgården. Där framförs också levande musik och andra kulturella yttringar. Här har vi i sommar lyssnat till Julianna, Saxdalstjej som spelar både dragspel och keyboard:
Samma kväll spelade Musikskolans saxofonkvartett på Runnbergsgården:
Om Dalhalla är storslaget så är Runnbergsgården småskalig och intimare men för den skull inte sämre. Musikkvällen i Grangärdeveckan bjöd också förutom på örongodis också på blomsterprakt genom Dalarnas Pelargonsällskap - och kaffe mä duppa.
Mer om kvällen på Runngergsgården kan du läsa om på: Saxdalen blogg!
Samma kväll spelade Musikskolans saxofonkvartett på Runnbergsgården:
Om Dalhalla är storslaget så är Runnbergsgården småskalig och intimare men för den skull inte sämre. Musikkvällen i Grangärdeveckan bjöd också förutom på örongodis också på blomsterprakt genom Dalarnas Pelargonsällskap - och kaffe mä duppa.
Mer om kvällen på Runngergsgården kan du läsa om på: Saxdalen blogg!
lördag 5 juli 2008
Dalhalla och Rhapsody in Rock - två höjdare i Dalarnas sommarkultur
Mitt i sommaren och i Dalarna, då finns det alltid massor av musik och annan kultur att lyssna och titta på. Och att besöka Dalhalla är bara det en upplevelse. Tycker man dessutom om Robert Wells och Rhapsody in Rock och har möjlighet att se och höra den föreställningen i Dalhalla då är det stort.
Jag läste i dagens lokaltidning att det i år inte räcker med en föreställning trots att Dalhalla tar 4000 sittande besökare. Det behövs fyra! Och ändå räcker inte de ordinarie platserna. Då kan man väl skatta sig lycklig om man lyckas få två av de extra platser som skapas på en läktare bakom hela den stora grytan. Att det dessutom är en jubileumskonsert (10 år) och att torsdagens konsert blir den 50:e Rhapsohy in Rock-konserten i Dalhalla sedan den första 1998 gör det ju ännu lite högtidligare.
Så det blir att ta med kamera och regnkläder för att hålla regnet borta och komma i tid och sedan njuta i nästan tre timmar av skådespelet. Jag ser fram mot torsdag nästa vecka!
Jag läste i dagens lokaltidning att det i år inte räcker med en föreställning trots att Dalhalla tar 4000 sittande besökare. Det behövs fyra! Och ändå räcker inte de ordinarie platserna. Då kan man väl skatta sig lycklig om man lyckas få två av de extra platser som skapas på en läktare bakom hela den stora grytan. Att det dessutom är en jubileumskonsert (10 år) och att torsdagens konsert blir den 50:e Rhapsohy in Rock-konserten i Dalhalla sedan den första 1998 gör det ju ännu lite högtidligare.
Så det blir att ta med kamera och regnkläder för att hålla regnet borta och komma i tid och sedan njuta i nästan tre timmar av skådespelet. Jag ser fram mot torsdag nästa vecka!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
