torsdag 27 december 2012

Nu ska du få se på andra bullar

Vi känner väl alla igen uttrycket i rubriken. Jag har tänkt mig att "andra bullar" här betyder andra bullar än de vi brukar äta, våra vanliga bullar. Eller betyder andra bullar här en speciell sorts bulle? Att det skulle finnas ett recept på "andra bullar" hade jag aldrig föreställt mig. Men sen hittade jag en bok som jag köpte, en kokbok, eller mer bestämt en bakbok. Som språkintresserad föll jag direkt för titeln  JORDEN RUNT PÅ 80 DEGAR. Det sägs att en bra historia ofta slutar på ett överraskande sätt. Den här titeln uppfyller det kravet. Och titeln innehöll inga felstav- ningar, det skulle vara degar och inte dagar!

Jag hade kunnat köpa boken enbart för titelns skull men när jag bläddrade i den upptäckte jag många andra egen- skaper som tilltalade mig. Den här boken är inte resultatet av en kort tids intensivt skrivbordsarbete. I stället lät sig bokens skapare - författaren Annica Triberg och fotogra- fen Albert Håkansson - inspireras av Jules Vernes bok som handlar om 80 dagar i stället för 80 degar. De gjorde en egen jordenruntresa som gav underlag både till bröd- recept och en hel receptbok med inbakad reseskildring och passande utdrag ur Jules Vernes intressanta rese- skildring.

 
Men hur var det med de andra bullarna? Jo, de kom till när författarinnans treårige son skulle hjälpa till med bullbaket och tog fel krydda: I stället för kanel, som var meningen, tog han ungerskt paprikapulver. Smaken blev inte vad man förväntar av kanelbullar. De var för söta för matbröd men var ändå intressanta för mamma Annica. Hon modifierade receptet till matbröd. Recepten i boken är ordnade i alfa- betisk ordning. Då kommer "Andra bullar" som andra recept efter "Alpbröd. Men hur blev då receptet på andra bullar? Jo, så här:
 

TILL CA 24 STORA BULLAR:
75 g smör
5 dl vatten eller mjölk
50 g jäst
2 tsk salt
1 tsk socker
ev. 2 tsk torkade örter, t.ex. herbes de Provence
13-15 dl vetemjöl

TILL FYLLNING:
50-75 g mjukt smör eller 1/2-3/4 dl olivolja
1-2 msk paprikapulver + lite kajennpeppar
1-2 dl riven ost, gärna stark
1-2 msl torkad timjan eller andra örter
flingsalt

TILL PENSLING:
1 ägg, uppvispat
sesamfrön

Smält smöret, häll i vätskan och värm till 37°. Rör ut jästen i degspadet. Tillsätt
salt, socker, ev kryddor och det mesta av mjölet. Knåda till en blank och smidig
deg. Täck över och låt jäsa i ca 30 minuter.

Ta upp degen, knåda den lätt och dela den på mitten. Kavla ut varje del till en
avlång kaka. Bred över smör eller ringla över olivolja. Strö på paprikapulver
och lite kajenn, beroende på hur stark smak du vill ha. Fördela ost och örter 
och smula över lite flingsalt. Rulla ihop degen och skär varje halva i tolv bitar.
Lägg dem i vullformar eller smorda muffinspannor. Täck ocj jäs i ca 45 minuter.

Värm ugnen till 225-250°. Pensla bullarna med uppvispat ägg, strö över, strö över sesamfrön och grädda i 5-8 minuter. Låt svalna på galler under bakduk. Passar
utmärkt på picknick,till soppa eller som nyttigare tilltugg till eftermiddagsteet.
 
Människan lever inte av bröd allena och den här boken handlar inte om bröd allena. Det gör den intressant och läsvärd för många fler än de som letar efter brödrecept allena. I boken finns också insprängda utdrag ur Jules Vernes bok Jorden runt på 80 dagar, utgiven på svenska 1873.
 
Under jordenruntresan bakade författaren "andra bullar" hos vänner på den franska ön Martinique. De blev så förtjusta i bullarna att de lämnade receptet till den lokala bagaren. Brödets lokala namn blev Pain d'Anique.


"Ska herr Fogg resa bort?"
frågade Passpartout tveksamt.

"Ja, vi ska resa jorden runt",
svarade Philias Fogg. 

torsdag 25 oktober 2012

En intressant dagsutflykt från Barcelona

Fortsättning från inlägg i Saxdalen blogg. För att läsa början av inlägget i Saxdalen blogg: klicka här. Nu är vi på den mer internationella bloggen Olas blogg och ska börja med att orientera oss lite i geografin och historien.

Var är vi geografiskt sett? Jo, landet är Spanien som är indelat i 17 självstyrande regioner. Vi är i regionen Katalonien, en triangel högst upp till höger på Spaniens karta. Ytan är något större än Dalarna, med en befolkning på 7,5 miljoner katalaner. Ännu mer exakt är vi i den lilla staden Sant Sadurní d'Anoia.
 
Sant Sadurní d'Anoia, den lilla staden som är Spaniens och Kataloniens
Cava-centrum, i övre vänstra hörnet av den här kartan.
 Fyra mil österut vid Medelhavet regionen Kataloniens huvudstad Barcelona. Nästan rakt söder om Sant Sadurní d'Anoia, hittar vi  badorten Sitges.
  
Här har vi ett namnproblem: Staden ligger alltså både i Spanien och i Katalonien som är en del av Spanien. Men Katalonien har också ett eget officiellt språk vid sidan av spanskan: katalanska. Katalanska är inte en spansk dialekt utan ett eget romanskt språk vid sidan av grannspråken franska och spanska. Dessutom är geografiska namn olika på de två språken. Den stad vi är i heter Sant Sadurní d'Anoia på katalanska men på spanska Sant Sadurní de Noya. Den ligger fyra mil väster om Barcelona. I och runt den lilla staden finns ett 70-tal vinodlare som producerar Cava, det spanska bubblande vin som motsvarar drycken Champagne i Frankrike.
 
Om man tittar på bilden här nere så är den tagen i en vinkällare som tillhör världens största producent av mousserande vin, Freixenet. Freixenet producerar varje år ca 130 miljoner flaskor Cava. Ca 1 miljon av dessa importeras till Sverige.

Och på tal om flaskor: Bilden på Saxdalen blogg visade inte hela raden av olika stora flaskor i Freixenets källare. Här ses resten: 
 
Klicka på bilderna för att se dem förstorade


Flaskor för mousserande viner (bubbel) har olika namn beroende storlek. Den minsta flaskan i Freixenets rad innehåller  200 ml (20 cl). Den största på hyllan ovan, NABUCHONOBOSOR, rymmer 15 liter. Läs mer om flaskstorlekar här.

Freixenets största konkurrent är grannen Codorníu som producerar omkring 50 miljoner flaskor cava årligen. Ingångarna till de två giganternas vinkällare ligger bara 1½ kilometer från varandra i den lilla staden där man kan besöka ytterligare ca. 40 cavaproducenter. Ordet Cava betyder  källare eller grotta på katalanska.

År 2001 besökte spanske kungen Juan Carlsos I Codorníus vinkällare och signerade etiketten till världens då största cavaflaska, kallad ”Gran CAVIT Primato”. Den rymde 26 liter. Om det rekordet gäller fortfarande vet jag inte.

Drycken Cava har producerats i Spanien och Katalonien sedan 1872 då José Raventós presenterade den första flaskan cava i Katalonien. Raventós hade varit i Champagnedistriktet i Frankrike och där lärt sig göra vin enligt den metod användes där. Han tog hem samma metod till Sant Sadurní d'Anoia. Lanseringen var lyckad. Raventós hade hjälp av vinpesten och phylloxera-lusen som förstört en stor del av Kataloniens tidigare vinodlingar.
 
Det 1872 nya mousserande vinet kallades från början spansk champage, xampany (katalanska) eller champaña (spanska). Den beteckningen förbjöds av EU.

När jag såg de stora cavaflaskorna i Freixenets och Codorníus källare var jag ganska imponerad. När jag tänkte efter kom jag att tänka på att jag själv hanterat betydligt större flaskor professionellt... Jag arbetade två somrar som vaktmästare på Grangärde och Grängesbergs barnkolonier på Öddö utanför Strömstad. Där hämtade jag varje vardag två flaskor vid bryggan och körde upp dem till kolonierna. Den till Grangärde barnkoloni brukade innehålla 35 liter och den som bars ner i källaren på Gränges-kolonin innehöll 45 liter. Skillnaden mot flaskorna i Katalonien var att Öddö-flaskorna innehöll mjölk. Cava-flaskor har dessutom ett övertryck som orsakas av koldioxid som bildas i flaskorna under den s.k. andra jäsningen. Det var kanske tur att det inte var något övertryck i mjölkflaskorna som var gjorda av aluminium och inte av glas.

söndag 2 september 2012

Barcelona Namn Kultur

Till sommaren hör ju bl.a. resor och mygg. I år har det också varit ovanligt mycket gräsklippning och sommarolympiad. Även om jag är idrottsintresserad kändes det nästan som en lättnad när alla TV-sändningar från London-OS 2012 var slut. Då kunde vi koncentrera oss på vår boule-turnering inom PRO Bergslagen.

På tal om resor och långa namn så reste min sambo Annie och jag till Barcelona för tredje gången på några år. Vi har blivit riktigt förtjusta i staden och kommer säkert att åka tillbaka. I Saxdalen blogg har jag berättat om den namnrike Karl Odén i Blötberget som hade sex förnamn som jag gissade kunde vara ett rekord, åtminstone lokalt.

I Barcelona besökte vi i år ett museum med en av vår tids största konstnärer, Pablo Picasso. Hans namn var dessutom betydligt längre än min ingifte släkting från Blötberget. Konstnären Picassos fullständiga namn var: Pablo Diego José Francisco de Paula Juan Nepomuceno María de los Remedios Cipriano de la Santísima Trinidad Mártir Patricio Ruiz y Picasso.

I Saxdalen blogg har jag lovat att här berätta om en del som jag har gemensamt med den store konstnären Pablo Picasso. Picasso var ju betydligt äldre än jag men en sak som vi har gemensamt är tjurfäktning. Både Picasso och jag har varit på tjurfäktning.

Pablo Picasso föddes i Málaga, Andalusien, i ett hus vid Plaza de la Merced. Hans hem låg nära tjurfäktnings- arenan i Malaga. Picasso var född 1881. Hans födsel var dramatisk. Det var farbrodern och läkaren Don Salvador som räddade livet på den unge Pablo Picasso. Min födsel var något mindre dramatisk. Visserligen var det midvinter och inga bilar kunde komma upp på Malbacken. Oppigårds Per hade inte hunnit ploga, så jag föddes här hemma. Min  moster och granne Hanna Andersson fungerade bra som barnmorska.

1961, åttio år efter Picassos födelse var jag i Torremolinos med min kompis Lennart Blom från Grängesberg och vi var på tjurfäktning på   Plaza de La Malagueta, samma tjurfäktningsarena som Picasso besökte som barn. Då patrullerade general Francos militär på playorna i Torremolinos.

Jag tycker inte om tjurfäktning och i Barcelona är tjurfäktning förbjudet. Hur skulle Picasso tycka om det idag? Det var redan under sin tidiga barndom i Málaga som Picasso började följa med sin pappa på tjurfäktning. Det var bara 750 m från hemmet. Men han bodde och verkade i Barcelona 1895-1904. Jag undrar om inte Picasso skulle gilla att Catalonien, där Barcelona ligger, förbjöd tjurfäktning från 1 januari 2012? Jag gillar i alla fall fortfarande Paso Doble, den musik som alltid spelades på tjurfäktningar. (Klicka längst till höger på listen under bilden för att se videon i fullskärmsformat).



Jag är inte förtjust i tjurfäktning men kan inte förneka att jag fascineras av skådespelet med alla dess färger. Om tjuren hade en någorlunda jämbördig chans att överleva skulle jag nästan kunna acceptera tjurfäktning. Men inte ens en tjur som överträffar matadoren uppfattas som en hjälte. Och ändå är tjuren den enda som inte gett sig in i leken frivilligt.

 Här ovan ses La Malagueta, tjurfäktningsarenan i Malaga 2008. Den används fortfarande för tjurfäktning.

Arenas de Barcelona, den nya gallerian i Barcelonas gamla tjurfäktningsarena kan ni läsa om i Anne-lis blogg.